- Aktuellt
- Om Sten
- Om Matte
- Utfordring
- Stens Blogg
- Ledarskap
- Hundavel
- Mentalitet
- Tjänstehund
- Video
- Mobilfilm
- Resor i bild

=====================

Om valptester och att välja valp
av Erik Wilsson

Att köpa en hund innebär att välja. Först ska man välja ras och sedan ska man välja föräldrar, ett val som även innebär att man väljer kennel eller uppfödare. Slutligen ställs man inför att välja valp i kullen. Men kan man redan när valpen är åtta veckor gammal förutsäga hur den kommer att bli som vuxen? Är de särdrag man tycker sig se hos valparna vid sju till åtta veckors ålder bestående? Många uppfödare hävdar att de kan det och att dessa skillnader finns kvar även när valpen vuxit upp.

ERIK WILSSON ställer frågan om det finns något stöd för detta. Att tidigt kunna bedöma en hunds personlighet eller mentalitet skulle innebära många fördelar. För vanliga uppfödare skulle det innebära att man kunde matcha valpköpare och valp på ett optimalt sätt. Kanske ska man låta den lite mer erfarne valpköparen ta den lite tuffare valpen och låta den lite mjukare och tillbakadragna valpen får gå till en valpköpare som kan tänkas få problem med en tuff hund.

I uppfödning av arbetshundar skulle man kanske på motsvarande sätt kunna sålla bort de som har sämre förutsättningar att bli arbetshundar och istället skänka bort dem som sällskapshundar redan vid åtta veckors ålder.

Att på så viss kunna sålla bort de hundar som inte har förutsättningar att bli arbetshund skulle innebära stora besparingar. Många uppfödare gör säkert redan sådana val men tyvärr finns det inte något facit på om valet var riktigt eftersom det i efterhand inte går att testa.

Valptester vida använda
I USA har många uppfödare sedan flera decennier använt ”Campbells Puppytest” för att uppskatta personligheten hos valpar. Utvärderingar har dock inte kunnat visa att det finns något samband mellan testresultaten och hundens beteende vid vuxen ålder.

Tester har även provats för att bedöma tjänstehundars lämplighet. I bland annat USA och Australien har tester använts på valpar som fötts upp för att bli ledarhundar för synskadade. Pfaffenbergs test visade visserligen på ett samband mellan testresultat och dressyrresultat men då användes också resultaten för att styra hur dressyren lades upp. Man kan därför inte utesluta att det var att vissa valpar hanterades speciellt som gjorde dem annorlunda.

Vid den australiska ledarhundsskolan testades hundarna regelbundet från sju veckors ålder upp till ett års ålder. Resultaten visade entydigt att tester som utfördes före sex månaders ålder saknar värde. Därefter börjar informationen från testerna att få ett visst värde, framförallt när det gäller att bedöma hundarnas rädslor.

Vid statens hundskola i Sollefteå testades under slutet av 1970- och början av 1980-talen mer än 1100 schäfervalpar vid exakt åtta veckors ålder. Testet var speciellt konstruerat för ändamålet men många av de moment som användes återfinns i andra tester. Merparten av dessa valpar (867 stycken) genomgick sedan en fullständig mentaltest vid 15–18 månaders ålder.

Resultaten visade stora skillnader i valparnas beteende men också att deras beteende vid åtta veckor redan påverkats av uppväxtmiljön. Bland annat fanns det samband med valparnas vikt (stora valpar var mer aktiva och framåt) och till hur tiken hanterat valparna. Man kan också konstatera att tikvalpar var mer aktiva än hanvalpar. Däremot föreföll kullstorlek ha en liten effekt på valptestresultaten. Det kanske är lite förvånande med tanke på hur olika det måste vara att växa upp utan kullsyskon jämfört med tio kullsyskon.

Effekter av den tidiga uppväxtmiljön var dock nästan helt borta när hundarna blivit vuxna. Det gick inte heller att se något som helst samband mellan valptest och mentaltestresultaten. Om det hade funnits det minsta möjlighet att förutsäga den vuxna hundens mentalitet skulle detta utan tvivel ha visat sig i ett så stort material.

Under de år som försöket på hundskolan pågick skedde ett foderbyte. Detta avspeglade sig inte bara i valptestresultatet utan påverkade även testresultaten i vuxen ålder. Detta kan betyda att kvaliteten på det foder valparna får (och tiken) inte bara påverkar deras beteende som valpar utan även som vuxna.

Den enda studie som funnit ett samband mellan valpbeteende och vuxenbeteende är en studie vid den sydafrikanska polisen där valpar och unghundar testades regelbundet från åtta veckors till nio månaders ålder. I studien fann man ett samband mellan valparnas benägenhet att apportera vid åtta veckors ålder och deras möjlighet att utvecklas till polishundar. Man kan dock inte utesluta att hundarnas hantering under uppväxten påverkade deras träning senare, vilket i så fall skulle förklara sambanden.

Egenskaper måste mogna Hittills pekar alla resultat på att det inte går att förutsäga den vuxna hundens beteende redan vid åtta veckors ålder. Förklaringen är troligen att de beteenden som vi är intresserade av hos den vuxna hunden ännu inte hunnit mogna fram vid åtta veckors ålder. Det finns karaktärsskillnader hos valpar men dessa skillnader gäller valpbeteenden som sedan gradvis övergår till den vuxna hundens beteenden. Med andra ord, precis som valptänder som senare ersätts av permanenta tänder ersätts valpbeteenden av den vuxna hundens beteenden.

Att testa valpar känns lite som att gå in i en förskoleklass för att avgöra vilket av barnen som är bäst lämpad att bli rörmokare, läkare eller företagsledare. De egenskaper som vi är intresserade av måste få mogna fram innan vi kan testa dem. Den största valpen i kullen behöver inte vara störst när hundarna blivit två år gamla och vi kan inte heller bedöma hanhundars virilitet förrän de blivit könsmogna.

Välja rätt valp
Man kan dock inte utesluta att valet av valp har en viss psykologisk betydelse för valpköparen. Den som vill ha en kaxig och lite framåt valp och som får möjlighet att välja den kaxigaste valpen i kullen är ofta förvissad om att han eller hon valt rätt hund. Det gör också att man blir mer benägen att stimulera och uppmuntra valpen på rätt sätt. Valpköparen som med samma preferenser fått ta den försiktigaste av valparna eftersom de andra redan är valda, kanske åker hem besviken. Mot den bakgrunden kan valpens första tid lätt bestå i att valpköparen omedvetet förstärker valpens oönskade personlighetsdrag. 

Arv och miljö i samspel
En annan tänkbar förklaring till att det kan vara svårt att tidigt bedöma hundars personlighet kan vara att många av de grundläggande personlighetsdragen hos den vuxna hunden påverkas kraftigt av hur den hanteras under uppväxten. Så är det givetvis, men vi vet också att de mest grundläggande personlighetsdragen är starkt ärftligt betingade. I stort sett samtliga vetenskapliga studier som gjorts visar att arvbarheten (den del av olikheterna som kan förklaras av ärftliga faktorer) på grundläggande personlighetsdrag är ungefär 25 procent. Med tanke på hur svårt det kan vara att objektivt bedöma sådana egenskaper, måste det betraktas som högt. Vi kan med andra ord konstatera att det är mycket viktigare att välja rätt föräldrar till sin valp än vilken valp i kullen man väljer. 

Erik Wilsson

Fakta valptest
Det förekommer och används flera former av mentala tester och anlagsprov för valpar, framför allt utomlands. Clarence Pfaffenberger ville tidigt i valpens liv kunna avgöra om den har de mentala egenskaper (självförtroende, koncentrationsförmåga och stabilitet) för att bli en bra ledarhund. Pfaffenbergs test utfördes på valpens 49:e levnadsdygn.

Syftet var att testa medfödda beteenden och inte de som påverkats av träning. Testen värderade bland annat hur valpen reagerade i nya situationer, dess förmåga att lösa enkla problem, hur den reagerade vid möten med främmande personer men också valpens smärt- och ljudkänslighet.

Pfaffenbergers test har senare omformats i andra tester.
Ett sådant är William Campbells ”Puppy Behavior Test”. Denna beteendetest skulle hjälpa uppfödare och valpköpare att hitta den perfekta sällskapshunden.

Volhards ”Puppy Aptitude Test” (PAT) är uppdelat i en mental del (puppy aptitude) och en lämplighets/anlagsdel (obedience aptitude). Testet utförs när valpen är sju veckor gammal. I testet ingår moment som ska visa hur valpen anpassar sig till människor men också hur smärtkänslig valpen är och om den har fallenhet för lydnadsarbete. Valpens mentalitet bedöms i form av dominans kontra undergivenhet, självständighet och oberoende kontra social attraktion samt flockkänsla. Syftet med testen är dels att hitta rätt valp till valpköparen, dels att kunna hitta valpar som är lämpliga för lydnadsträning.

PAT ligger till grund för PAWS Working Dog Evaluation. I detta test bedöms egenskaper som har betydelse för en arbetande hund (till exempel spår-, sök- och skyddsarbete). I PAWS Working Dog Evaluation ingår förutom momenten i PAT även moment som ska ge information om hundens ägandekänslor och jaktlust. Valpens ålder vid testets utförande kan variera.