Jämföra InfR HundI Lämplighetstest 1970 och SBK MT(old max
300p)
Tillgänglighet
Hund I
Man menar att en hund är
tillgänglig när den gärna och spontant söker kontakt med, inte bara sin förare,
utan även andra personer som kommer i dess väg. Naturligtvis måste en hund, som
inte söker kontakt spontant men gärna låter sig påverkas till kontakt, även
rubriceras som tillgänglig fast i lägre grad. Med kontakt menas i detta
sammanhang inte bara att hunden går fram till närstående person för
luktundersökning, utan också att den åtminstone tenderar till en vänskaplig
utveckling av kontakten.
Mentaltest
Beskriver anlaget för att ta
kontakt med och besvara kontakt från främmande människor.
Not: Som framgår finns här ingen större skillnad
mellan Hund I:s tolkning och MT:s tolkning.
Kamplust
Hund I
Kamplust kallar vi hundens
medfödda benägenhet att engagera sig i kamp enbart som det synes för kämpandets
egen skull och utan aggressionsaffekt som underlag. Beteendet kan nog också,
utan att man gör sig skyldig till alltför stor generalisering, hänföras till en
viss form av leklust – lek där kampmomentet utgör den väsentliga beståndsdelen.
Mentaltest - Social kamplust
Beskriver anlaget att svara mot
och uppmana med kampbeteenden.
Not: Begreppet kamplust byttes ut mot följande
två nya begrepp. Synsättet i skyddshundträning hade förändrats, det hade blivit
vanligare att dressyren startade i kamp för att hunden först senare i dressyren
skulle bli lite allvarlig i attityden. Man kan nog påstå att detta förändrade
dressyrsynsätt gjorde att man sökte nya egenskaper i testet. Under lång tid
fanns här uppfattningar om att det hade försvunnit viktiga delar i testen. Man
saknade delar i genomförandet som visade hundens lust till lek/kampbeteenden som
tidigare mättes i kamplustdefinitionen. Av den anledningen inbakades även den
inledande leken i bedömningen av social kamlust, visserligen med betyg i den
nedre skalan.
Mentaltest - Jaktkamplust
Beskriver anlaget att springa
efter och gripa ett byte.
Not: Jaktkamplust sågs som en viktig egenskap
för moment där hunden skulle springa ifatt och fånga rörliga föremål, men även i
sökdressyren där belöningen ibland bestod i kastade föremål. Tanken var att
hunden skulle jobba i en ”jaktfunktion” och också belönas i denna funktion.
Temperament
Hund I
Oavsett hur den vetenskapliga
definitionen av ordet temperament lyder avses i det här sammanhanget
huvudsakligast graden av livlighet i uppträdandet, graden av snabbhet i
uppfattning (uppmärksamhet) samt – allra viktigast – anpassning till nya
situationer och miljöer.
Mentaltest
Beskriver retningströskel och
motivationer i funktioner och delar av dem, dvs. hundens förmåga och starta en
handling och förmåga att anpassa sig i nya situationer.
Not: Utan att beskriva skillnaden mellan
definitionerna, så kan konstateras att temperamentet bedömdes på samma sätt som
tidigare.
Skärpa
Hund I
Skärpa är den väsensegenskap som gör att en hund
reagerar aggressivt då den känner sig hotat. Skärpeyttringar ingår i hundens
egen hotattityd och kan väl närmast sägas vara en varning riktad mot den eller
det som hotar. Mellan begreppen skärpa och försvarslust finns ett absolut klart
samband. Man torde utan vidare kunna säga att skärpan är den mera passiva delen
av försvarslusten.
Mentaltest
Skärpa avser aggressivitet.
Aggressivitet är förmågan att lägga tyngd och kraft i ett handlande.
Not: Även här finns ingen skillnad mellan Hund
I:s tolkning och MT:s.
Försvarslust
Hund I
Med försvarslust avses i denna
instruktion hunden medfödda benägenhet att aktivt genom angrepp eller
angreppstendens försvara sig själv, sin flock (sin familj, sin förare) och sitt
revir.
Mentaltest
Beskriver anlaget i hundens
förmåga att försvara och förmåga att stoppa.
Not: Även om definitionerna liknar varandra så
innebar det i praktiken att bedömning förändrades. I och med att begreppet
social kamplust infördes fick försvarslustbegreppet endast funktionen att
dokumentera avståndssökande hotbeteenden. De beteenden som betraktades som
allvarliga kampbeteenden som tidigare hänförts till försvarslust dokumenterades
numera som social kamplust.
Nervkonstitution
Hund I
Med nervkonstitution avses i
denna instruktion hundens med födda anlag till så kallade ”starka” eller ”svaga”
nerver, så som det kommer till synes när hunden av en eller annan anledning
råkar i starka och varierande spänningstillstånd, utan att bli abnormt
uttröttad, förfalla till hysteri eller andra påtagliga tecken till kollapsad
sinnesbalans, än disposition för eller emot abnorm retbarhet.
Mentaltest
Nervbegreppet delades upp i tre
delar:
1. Kopplingsförmåga = rätt handling, intensitet och mängd mot upplevelsen
2. Koncentrationsförmåga = vidmakthålla intresse och genomföra en handling
3. Avreaktionsförmåga = förmåga att undersöka och ta kontakt efter det att
retning upphört samt förmågan att koppla av efter upplevelse och att kunna lösa
nya situationer.
Not: Den uppdelning som gjordes skall ses som en
hjälp i bedömningen. Även om en uppdelning gjorts så är grundsynsättet väldigt
lika med Hund I:s beskrivande del för nervkonstitution.
De tre olika värderingarna sammanfördes till ett gemensamt betyg under
egenskapen nervkonstitution. Det har därför resulterat i att väldigt många
hundar fått samma värdesiffra här. Om en individ visat brister i
koncentrationsförmåga medan en annan visat brister i avreaktionsförmåga så har
detta ändå utmynnat i samma betyg.
Hårdhet
Hund I
Med uttrycket hårdhet menas i
testsammanhang minnets benägenhet att kvarhålla obehagsupplevelser under mer
eller mindre lång tid. Som hård karaktäriseras den hund som snabbt glömmer även
ganska stora obehag. Den hund som länge behåller även lindriga obehag i minnet
kallar man vek.
Mentaltest
Beskriver en egenskap och består
av några anlag bl.a. avreaktionsförmåga dvs. minnesbild av obehag som den
beskrivs under nervkonstitution. Hundens anlag i dominans har inverkan.
Not: Efter det att den nya testen införts så
värderades hårdhet på samma sätt som tidigare, alltså reaktioner av
avståndsökande karaktär. Vartefter åren gått så har även reaktioner såsom
kvarstående intresse inkluderats i bedömningen. Synsättet att värdera på vilket
sätt hunden återbildat sitt känsloläge, oavsett om den visar avståndsökande
beteenden eller om den vill undersöka återigen vid passager, blev mer vanligt.
Dådkraft
Hund I
Dådkraft anses vara den
väsensegenskap som får en hund att utan yttre tvång hålla stånd mot en verklig
eller förment fara. Detta är den allmänt vedertagna definitionen, men den kan
inte godtas såsom varande obestridligen riktig. Man vet nämligen inte med
säkerhet vad dådkraft är. Begreppet är alltså omöjligt att entydigt definiera.
Den vedertagna definitionen framställer dådkraften som varande en helt
fristående egenskap men så är troligen inte fallet. Det kan mycket väl tänkas,
att vad man kallar dådkraft är en summareaktion komponerad av yttringar från ett
flertal egenskaper (anlag). Andra inverkande egenskaper kan bl.a. vara
försvarslust, kamplust och temperament för att nämna några tänkbara. Närmast
motsvarande mänskliga begrepp för dådkraft är mod. Men det finns en väsentlig
skillnad mellan dessa två begrepp.
Mod förutsätter insikt om farans karaktär och storlek, vilket dådkraft inte gör.
Mentaltest
Dådkraft är en egenskap bestående
av många anlag. Viktiga faktorer är anlagen i nervkonstitution, retningströsklar
eller motivation (att starta en handling), aggressivitet (tyngd och kraft),
dominans (lust att hävda sig) och försvarslust (att avvisa och försvara). Dessa
anlag samverkar till att hunden kan övervinna sin rädsla.
Not: Här kom en glidning av bedömningen att ske. Förutom hur hunden orkar stå
emot de olika hotande / skrämmande momenten, så fokuserades det i huvudsak på
hur mycket hjälp hunden behövde för att undersöka testobjektet.
